Vallning tips

Glidvallning som utförts inför tävling består av två till tre vallningsomgångar.
1. Grundvallning normala eller SF glidvallor
2. Glidvallning normala, SF- eller IR-glidvallor
3. Beläggning fluorpulver-, -briketter, -geler, -vätskor eller härdningspulver

 
Grundvallning
Avsikten med grundvallningen är att härda skidornas ytor.
Det är viktigt att vara noggrann vid grundvallningen, särskilt när det finns mjukt förvaringsvax på skidan och man senare kommer att behöva använda hårt grundvax. I detta fall görs grundvallningen i två omgångar. Den första gången tas den mjuka vallan bort och den andra gången bildas en grundvallning av rätt hårdhet.
Vid grundvallningen bör man också fästa uppmärksamhet vid skidans underlags skick. För belag som vallats mycket och är i gott skick räcker i allmänhet en grundvallning. Om belagen inte är i tävlingsmässigt skick grundvallar man flera gånger.
Eventuell fluorvalla som senare läggs på ytan i tunna lager kan inte längre påverka det egentliga grundskicket då dess syfte är att belägga belagets ytdel, som åstadkommits med grundvallor, med en tunn hinna eller hinnor av fluorvalla. (jfr smörjning av en bil). Den färdiga fluorvallningshinnans tjocklek är ungefär 0,010 - 0,015 mm. Beakta vid valet av bottenvax att fluorbeläggningar har en uppmjukande effekt på vallningen.

Glidvallning
Avsikten med denna är att skapa bästa möjliga fästyta för fluorbeläggningen. Beroende på den standard som eftersträvas används antingen SF- eller IR-fluorglidbit. Vid denna vallning är det viktigt att välja en glidvalla av rätt hårdhet. Beakta vilken grundvalla du valt när du sedan väljer valla. Ett lager fluorglidvalla räcker om dina skidor grundvallats ordentligt.

 
Beläggning
Beläggningen är vad som slutligen anpassar hela vallningen (grundvallning, glidvallning, beläggning) för olika förhållanden på lämpligast möjliga sätt. Om omständigheterna förutsätter slitstyrka väljs ett förhärdningspulver. På ett sugande underlag väljs istället en fluorpulverbeläggning som bäst minskar belagets och vallningens ytspänning, osv. Beläggningen är en del av vallningen som helhet; den kan inte reparera fel som gjorts vid grundvallningen.
Noggrannhet i varje skede av vallningen är en förutsättning för att lyckas.

Valet av glidvalla vid alla vallningsskeden påverkas av följande faktorer:

- Snöns/luftens temperatur
- Luftfuktigheten, låg under 55 %, normal 55 % - 75 %, hög över 75 %
- Snöns struktur, finkornig, gammal, grovkornig, isaktig, smutsig
- Den sträcka som skall åkas
- Skidstilen, fri eller klassisk

Snöns och luftens temperatur
Mycket viktig faktor vid val av valla. Beakta snöns temperatur, den kan särskilt under vårvintern vid soligt väder vara påtagligt lägre än lufttemperaturen. Tänk också på solens värmande inverkan. Bedöm hur stor del av spåret som ligger i sol och i skugga. Övergå till en mjukare vallning först när du är säker på att större delen av spåret är varmt och påverkar vallningen mer än de kalla områdena. En för hård vallning är alltid ett tryggare alternativ än en för mjuk vallning. Detta förstärks vid fristilsskidåkning och särskilt vid grundvallningen.

Luftens fuktighet
Påverkar mycket valet av valla. Vid mycket låg luftfuktighet, under 50 %, är fluorfria vallor bättre än fluorvallor. Då luftfuktigheten stiger till 55 - 60 % framkommer fluorvallornas fördelar alltmer. Då fuktigheten överstiger 75 % är fluorvallor det bästa alternativet. Vid hög luftfuktighet finns det alltid ett sug i underlaget och fluorets bättre förmåga att minska suget blir uppenbar.

Snöns struktur
Påverkar vallningen mycket då snön är grov, slitande eller smutsig. Då bör grundvallning och glidvallning utföras med hårdare vallor än vad snöns temperatur och fuktigheten egentligen skulle förutsätta. De hårda vallornas slitbeständighet är bättre och vid förhållanden med grov snö råkar inte skidorna ut för sug, varför en hård grundvallning inte har skadliga följder.
På smutsig snö smutsar en hård vallning inte ner lika mycket som en mjuk, och dess positiva inverkan blir större och större under skidåkningens gång. På smutsig snö rekommenderas alltid fluorpulver, -briketter eller -emulsioner som beläggning. Dessa beläggningar rekommenderas också på grov snö när snön inte är speciellt slitande. På synnerligen slitande snö rekommenderar vi att härdningspulver används.

Den sträcka som skall åkas
Påverkar i hög grad grundvallning och glidvallning. Vid vallning för längre sträckor bör man börja grundvallningen också vid mjuka fören med synnerligen hårda vallor som ex. grön eller Grafit hard. Grundvallning och glidvallning skall uppmjukas gradvis beroende på vilket före man vallar för. Beläggningslagret skall alltid vallas med strykjärn, en eller två gånger och ett kallslipat ytlager skall anläggas.

Skidstil
Vid fristil används nästan utan undantag något hårdare grundvallning än vid klassisk stil. Detta beror på att vid klassisk stil består vid glidning trycket på skidan endast av skidåkarens egen vikt. Däremot består trycket på skidan vid fristil förutom från kroppens vikt också från avsparken vid frånskjut. Vid fristil är den kraft som riktas mot skidornas tryckområden vid glidning ungefär 2 - 3 gånger så stor som vid klassisk stil.

För att skidan skall behålla sin känslighet under skridskosparkandet och motstå den större slitning som riktas mot tryckområdet måste man vid fristil använda hårdare grundvalla.
 
 
FÄSTVALLNINGENS GRUNDER

Innan fästvallningen påbörjas bör man bedöma vilket som är skidans fästvallaområde. Det är ett ungefär 40 - 60 cm långt område från kängans bakkant till skidans spets. Motionsskidåkaren kan bestämma detta noggrant redan när han köper skidorna, för fästvallaområdet är det område under vilket ett papper kan röra sig vid mätning av skidornas stelhet (trycket fördelat på båda skidor).

På tävlingsskidåkarens skidor bör fästområdet vara utan kontakt med underlaget nästan hela vägen även om trycket är på bara en skida. Fästområdet skall få kontakt med underlaget först när trycket flyttas till främre delen av foten. Då är skidan snabb också då man glider på en skida (en sparks jämna stavtag, taktskidåkning).

Att göra fästområdet strävare
När fästområdet är fastslaget skall ytan göras strävare med sandpapper med grovlek 150 - 240 helst före den första fästvallningen. Fästvallan sugs bra in på det område som gjorts strävare och vallans förmåga att sitta kvar mångdubblas.
Obs! På en klassisk skida glidvallas aldrig fästområdet. Om du trots allt gjort det så tag bort valla som sugits in så noggrant som möjligt med vallaborttagningsmedel och behandla därefter fästområdet med sandpapper. En behandling som gjorts med nummer 100 är för grov särskilt då tunna klistervallor används eller vid förhållanden då risken för att fästvallan fryser är påtaglig. En kraftig slipludd tränger igenom mjuka fästvallor och klister, och försämrar vallningens effekter och ökar också i viss mån risken att vallan skall frysa. Om du använder en mycket grov slipning så avlägsna ludd med fibertex, metallsickel eller finare sandpapper före vallningen.
Ett välgjort fästområdes strävhet påminner om en persikas yta, den är poröst "mjuk", men har inget för ögonen urskiljbart slipludd.

Rengöring av fästområdet
Rengör fästområdet från borstdamm som hamnat där under glidvallningen innan fästvallan breds ut. När du använder rengöringsmedel så försäkra dig om att det avdunstat helt innan du börjar med fästvallningen.

Faktorer som påverkar valet av fästvalla
1. Luftens / snöns temperatur
2. Luftfuktigheten (molnigt = hög fuktighet, halvklart = normal, osv.)
3. Snöns sammansättning, ny, gammal, grovkornig, ren, smutsig, omväxlande.
4. Längden på sträckan som skall åkas

1. Luftens / snöns temperatur
Vid problemfritt minusföre är luftens temperatur en tillräcklig grund för att välja valla. Ju närmare 0°C desto viktigare är det att man följer snöns temperatur. Nära noll och vid nollfören skall man välja valla enligt snöns temperatur. Lufttemperaturens utveckling kan förutsäga i vilken riktning snöns temperatur möjligtvis förändras.
På vårvintern vid klart väder kan snöns och luftens temperaturer skilja sig åt betydligt och då bör man beakta också solens värmande effekt (södersluttningar).

Vid nollfören bör man valla så att man stryker ett par lager med hårdare valla på det undre, fästande lagret fästvalla (som fäster alldeles för bra när man använder den skilt). T.ex. stryk först med fluor aluminium fästvalla
+1°C … -1°C och på ytan violett fluor 0°C … -2°C. I detta exempel ger fästvallan
+1°C … -1°C vallningen fästegenskap och den hårdare fästvallan förhindrar att snön fastnar och förbättrar vallningens glid.

2. Luftfuktigheten
Påverkar vallningen nästan lika mycket som snöns och luftens temperatur. Vid de högsta luftfuktigheterna blir spårytan tätare och vattnet fryser på spårytan. För att under dessa förhållanden få tillräckligt fäste på ett glatt spår måste du använda mjukare fästvallor än luftens temperatur skulle förutsätta. Nära noll och över noll kan man också använda ett tunt klisterlager under fästvallningen. Vid kallare fuktiga förhållanden vallar man enligt samma princip, d.v.s. först med mjukare valla, som täcks med en tunn hårdare fästvalla.

Ex. 1: först tunn universal f-klister, på ytan röd fluorburk (glatt före med våt nysnö)
Ex. 2: först morotsfluor -1°C … +3°C, på ytan tunn fluor blå -4°C … -10°C, (luftfuktigheten 90 %, snöns temperatur -9°C).

3. Snöns sammansättning
En faktor som påverkar valet av valla.

Ex.: nysnö -2C°, violett klister fryser efter att man åkt några meter, men vid -2C° och grov snö fungerar klister utomordentligt - och fryser inte.

- Nysnö
Vid nysnö eller finkornig snö vallar man alltid med burkvalla, med undantag för slaskföre eller fuktigt / vått glatt före. Vid nysnö används ett tunnare lager valla vid alla temperaturer. Att få vallan att fästa är inget problem eftersom man då inte använder grundvalla, som försämrar glidet i förhållanden med nysnö. Vid nysnö - nära nollpunkten - bör man vara försiktig med att använda mjuk valla, vallorna tenderar att frysa under dessa omständigheter (en mjuk valla måste täckas med hårdare valla).

- Grov snö (snö som blivit blöt och frusit på nytt)
Vid grov snö är förhållandena lättare för fästvallning, föret är glatt, skidorna får utomordentligt fäste och någon risk för frysning finns inte. Grov snö sliter på vallan märkbart mer än nysnö gör. Under dessa omständigheter är det viktigt att göra skidornas fästområde strävt och att rengöra det med vallaborttagningsmedel innan vallningen påbörjas.

Den understa fästvallan (blå klister, grundvalla) skall alltid värmas med varmluftsfläkt eller helst med strykjärn. Använd grundvallan som underlagsvalla vid grov snö -5°C och kallare och klister när luften är mildare än -5°C.

När du använder grundvalla breder du lätt ut fästvalla redan i vallningsutrymmet 1 - 2 gånger på den svalnade grundvallan. De sista 1 eller 2 vallningarna med fästvalla skall utföras utomhus, när skidorna svalnat helt och hållet. Vid grov snö lämpar sig både grundvalla Super och fluorgrundvalla som grundvalla.

- Gammal snö
Snö som nötts och som inte blandats med ny snö på flera dagar. Vallningen skall baseras på snökornens storlek och fuktighet med betoning på vallningsprinciperna för antingen ny eller grov snö.

- Finkornig snö
Några dagar gammal, nästan obehandlad snö, som fortfarande har samma sorts snökorn som nysnöns. Valla enligt principerna för nysnö.

- Smutsig snö/skräpig snö
Påverkar vallningen i synnerhet då klister används. Silverklisterbeläggning minskar smutsens och skräpets benägenhet att fastna i vallan. Då man använder Fox Gel som fluorbeläggning minskar man väsentligt den mängd smuts och skräp som fastnar i fästvallan.

- Omväxlande snö
Vid förhållanden då det i spåret finns såväl torr som våt snö skall vallningen utföras enligt spårets torraste del, dock med beaktande av hur stor del av spåret som har andra förhållanden. Om t.ex. den torra snön utgör endast 5 % av spåret kan man göra fästvallningen märkbart mer hållbar än om den torra snöns andel är 25 % av spåret. Foxgel fluorbeläggning förbättrar fästvallans funktion under ovan nämnda förhållanden.
 
- Längden på sträckan
Påverkar starkt grundvallningen. För långa sträckor, stryks grundvallan på redan kvällen före så att vallan fastnar bättre. Lägg på flera lager fästvalla på ytan och se till att fästområdet är strävt och rent, ju längre sträcka desto strävare och renare. Vid de längsta maratonloppen skall man som understa lager fästvalla alltid använda underlagsklister eller bottenvalla som vallats på under värme och som vid ny eller finkornig snö bara är en hinna, inte ett lager valla.